En kort sammanfattning
från HC träffen 22-24 augusti 2003
skriven av Tim's mamma tillika listmorsa för HydroChat

Habiliteringschef Kajs-Marie Unoson började med att berätta lite om habiliteringens
roll och deras arbetssätt.
Habiliteringen jobbar i team, som består bla av:
Habiliteringsläkare, sjuksköterska, logopeder, sjukgymnast, kurator, psykolog, arbetsterapeut,  sekreterare, och specialpedagoger.
Just habiliteringsläkare och logopeder råder det stor brist på i Borås.
Beroende på behov så kommer man i kontakt med ett flertal av personalen.
En stor del av habiliteringens tid går bla åt att samordna med
försäkringskassan och andra myndigheter såsom skola och barnomsorg.
Tyvärr så går även mycket av habiliteringsläkarnas tid går åt att skriva diverse intyg, Faktiskt ett hundratal per år !
Man kan tycka att det tar ju bara ett par minuter, men varje intyg måste
ju skrivas för att beskriva just den individens särskilda behov.


.....Efter denna allmänna information var det dags för en något försenad fikapaus ........

När vi var mätta och belåtna,
så tog Merja Parkkinen, representant från Codman,
(Hakim, Medos shuntar)vid.
Hon visade bilder av shuntens uppbyggnad och hur den fungerar.
Vi fick även möjlighet att titta och känna på några shuntar.
De är faktisk mycket mindre än vad man kan tro…
Shuntar har tillverkats sen 50 talet,och uppfanns av en ingenjör.
De har blivit mer förfinade med tiden, bla används en
rubin som flödesreglerare.
Shuntarna tillverkas av urmakare, eftersom de är precisionsverktyg.


I början testade man en rad olika ställen att leda den shuntade vätskan till,
Men har kommit fram till att den fria bukhålan är bästa stället,
eftersom vätskan måste absorberas av kroppen på bästa sätt.
Det finns shuntar som alltid öppnas vid samma tryck (10, 40, 70, 100 eller
130 mm/H2O) och sådana där man kan ändra på öppningstrycket.
Trycket kan ställas om beronde på hur man mår efterhand ,utan operation.
Eftersom äggviteämnen kan klotta igen en ventil har man har nu tagit fram
en mer effektiv apparat för att lättare kunna justera inställningen,
samt att det ger mer flexibiltet att anpassa trycket till det inviduella behovet,

Man forskar vidare på att göra shuntarna mer ”skadefria”
tex för att undvika shuntinfektion har man tagit fram en kateter
som är antibiotika impregnerad
Det finns shuntsystem där allt sitter ihop så att det inte finns någon risk
för tex shuntavbrott, men om man måste byta shunt då får man byta alla delarna
Det finns också system där man sätter ihop de olika delarna med konnektorer
Ibland är shunten kopplad ihop med en Rickhamreservoar, som kan kännas
som en kula just där var kateter går in till hjärnans hålrumssystem.
Fördelarna med detta är att om shunten krånglar eller man misstänker
tex infektion, så kan man både mäta trycket och ta prover via den.
Nackdelarna är just att det kan brista i sammanfogningen av dessa delar.

Sjukhuset skall ge ett patientkort med information on shunten.
Råkar man ut för en olycka eller blir tvungen att besöka ett annat sjukhus så är det bra
att kunna berätta om vilken shunt man har och vilket öppningstryck den är inställd på
De ska också dela ut en liten folder Min shunt och jag med allmän information om hydrocephalus.
Alla de stora neuroklinikerna har också fått en nalle som har shunt för att lättare
kunna visa för barnen (och föräldrarna) vad en shunt är och hur den sitter och fungerar


Hydrocefalus kommer ju från grekiskan där
hydro betyder, vatten, cefalus= skalle.
I hjärnans hålrumssystem bildas en vätska (likvor)
På ett spädbarn produceras ca o,5 liter/dygn, på en vuxen 1,5 liter.
Denna vätska kommer i vanliga fall ut ur hålrumssystemet
och absorberas av kroppen .
När detta inte kan ske av olika orsaker, uppstår hydrocefalus.
Hydrocefalus drabbar cirka ett barn av 1000 levande födda.
1/3 del har även ryggmärgsbråck.
Orsakerna till hc är varierande, tex många för tidigt födda drabbas av
hjärnblödning, vilket i sin tur kan leda till hydrocefalus
Behandlingen utgörs i de flesta fall av en shuntslang med ventil som löper från
hjärnans ventrikelsystem till bukhålan.
Man kan även göra ventrikulostomi, dvs försöka skapar en passage i botten på hjärnans hålrumssytem och därmed inte behöva operera in främmande "material". (det är ju inte den "naturliga" vägen).
Cirka hälften av de för tidigt födda barnen som pga hjärnblödning
utvecklar hydrocefalus,behöver egentligen inte opereras,
man har upptäckt att hjärnan har en förmåga att ibland reparera skadan själv
Man har även sett att hålrummens storlek är mindre viktig än hjärnans kvalite.
Efter shuntbehandling har cirka :
1/3 smala hålrum, 1/3 "normala" hålrum och en 1/3 för stora hålrum
Fler orsaker hittar du *HÄR*
Sist men verkligen inte minst var det dax för neurolog Paul Uvebrandt att ta vid för att berätta om bla orsaker, behandlingar och hur det går för dessa shuntade personer
Vi fick även möjlighet att ställa egna frågor
Tyvärr så drabbas cirka 30 % av de shuntopererade av shuntinfektion,
vilket innebär att shunten måste avlägsnas och patienten får ligga
med manuellt ventrikeldrän och antibiotikabehandlas.
Man tar prover varannan dag för att bedöma om infektionen är borta,
samt att balansen i likvor är normalt, innan man kan lägga in en shunt.
3 st provtagningar som är OK krävs innan detta kan ske
6-8 veckor efter en shuntrevision bör en röntgen göras för att
se hur den "friska" hjärnan ser ut, för att lättare kunna
göra bedömningar vid eventuella framtida problem
Klicka på bilden för förstoring
Klicka på bilden för förstoring
Man har nyligen gjort studier för hur det går för dessa shuntopererade barn.
Prognoserna ser lite olika ut beroende på när barnet är fött.

v. 37 eller senare                      56% inget funktionshinder
                                                21% CP
                                                27% någon form av mental retardation
                                                26% Epilepsi
                                                  8% svår synskada

v. 32- 36                                    40% inga funktionshinder

v. 32 eller tidigare                     22% inga funktionshinder


Gränsen för att bedömas ha CP går vid ca 2 år

Totalt så ser det ut ungefär såhär:

* ca 20 % hamnar i för tidig pubertet
* Mental retardation drabbar ca 40%
* Barnen har oftare bättre verbal begåvning än icke verbal
* Ca 30-50% uppvisar beteendeproblematik
* Ca 20% har autistiska symptom
* Många får minnes och uppmärksamhetsproblem



Vi hann faktiskt med lite umgänge också  :-)
Några av oss träffades redan under fredagen på Saltemads camping
där vi hyrt moderna , fräscha stugor.
Solveig hade varit förutseende nog och inhandlat lite godis, snacks och dricka, vilka vi avnjöt i hennes stuga.  (Tack Solveig)
Efter föreläsningen var inte vädrets makter riktigt på vår sida
så det planerade Djurparksbesöket avstod de flesta ifrån..
Saltemad var vänliga nog att upplåta en TV sal för oss på kvällen,
samt att de ordnade med grill och grillkol.
Det grillades korv och åts lite kallskuret, småpratades om dittan och dattan
Men entydigt var att ALLA tyckte att det var mycket givande och intressant
att höra på föreläsarna, men framför allt träffa andra i liknande situation.
En årlig tradition för "HydroChattarna" var på förslag,
under enklare former,bara att träffas och umgås :-)
Det är faktiskt inplanerat en vårträff 2004 i Stockholmstrakten,
återkommer om detta senare....

Vill även passa på att tacka alla som ställde upp
med att göra denna träff möjlig, samt tack till
er som delade med av era kunskaper till oss kunskapstörstande

TUSEN  T A C K !
TillbakaTill hemsidan
Sign InView Entries
email me
Klicka för en större bild
Jag blir glad för en rad i Gästboken